- Erhm.. no.

- Why not?

- It's embarassing.

- Please?

- No.

- MIMO.

- NO. She said and laughed.

- You will, someday.

- No.

- Why  not?

- Because I don't want to.

- Yeah yeah. I said and looked at her and she was just smiling.

Vi gick in till alla andra och vi kollade in i varandras ögon. Hans ögon var to die for. Jag saknade Jazade, vi hade pratat ganska mycket och han hade sagt att han saknat mig men sen slutade han bara. Jag blev sårad men gjorde inte så mycket åt saken, jag var inte den typ av tjejen som väntade på att killar skulle höra av sig. Vi gick vidare till Harry och Emelie som stod och skrek på varandra.

- Wait, wait. What are you guys doing? Frågade Liam

- She annoys me. Skrek Harry

- We are done! Skrek Emelie.

- Good! Skrek Harry tillbaka medans jag och Liam bara tittade förvirrade på varandra.

Jag tänkte hela tiden nej det är inte slut och att de bara var fulla.

Aj, mitt huvud var det första jag tänkte på. Vafan hände igår? Jag gick upp från golvet i Sarahs vardagsrum, kanske lite för fort för jag blev genast yr. Det första jag såg var Liam som hade sitt huvud mellan Louis ben och jag skrattade, jag försökte att skratta lågt men icke sa nicke. Jag skrattade så högt att Niall vaknade och han var i ett annat rum.

- Why are you laughing? Sa Niall medans han kliade sig i huvudet.

- Look.. At haha Louis and Liam. Sa jag och han tittade dit.

Jag såg hur han ramlade ner mot golvet och bara skrattade, jag kunde inte heller skratta så jag ramlade på honom och där låg vi på golvet och skrattaade som ett par apor.

- Don't laugh. Sa Louis med en seriös röst medans han kastade en kudde på oss.

Men det funkade inte, vi var bakfulla och skrattade fortfarande.

- Oh, what is it? Sa Louis och stirrade på oss.

Niall pekade på Liams huvud och Louis skrattade till. Han växkte Liam.

- If you wanna do something with my carrot you can just say it. Sa Louis och vi alla skrattade.

När vi hade pratat lite om igår kväll så kom Liam att tänka på Harry och Emelie.

- Where are they? Frågade Louis.

- Don't know. Svarade jag och kollade runt lite.

- Let's look. Sa Niall och vi alla nickade instämmande.

Vi gick runt och kollade sen hittade vi Emelie sovandes på badrums golvet. Jag skakade till henne lite och sen vaknade hon upp.

- Vart är Harry?

- Bryr mig inte. Sa hon.

- Bryr dig inte? Han är kille, sluta.

- Nej, han är inte min kille. Sa hon och kollade på mig med en seriös blick.

- Men vad hände igår då?

- Inget speciellt.

- Inget speciellt? Ni stod och skrek på varandra och ni gjorde slut, nu står du här och säger att ingenting hände?! Sa jag med en sur bilck.

- Men ingenting hände, okej?! Skrek hon och gick därifrån.

När vi hade gått ner till vardagsrummet så satt Zayn och Sarah med de andra.

- Where is Harry? Frågade Sarah och kollade runt.

- Ask her. Sa jag och kollade mot Emelie.

- Don't know, don't care. Svarade Emelie tillbaka.

- What happ..

- Nothing. Sa hon och gick därifrån.

Jag gick från de andra och ringde upp Harry. Det gick ett par signaler innan han svarade.

- Where are you? Sa jag med en orolig röst.

- I'm outside.

- Please come.

- Why? Nobody likes me, me and Emelie broke up.

- Nobody likes you? What are you talking about? Jag började få tårar och jag kände hur det började rinna sakta.

- Just.. Sa han och blev tyst.

- I'm here in London and then you're not gonna be here, it's drama everywhere just, oh! Sa jag och snyftade.

- Mimo, are you crying? Frågade han migi försiktigt.

- Yes, I am.

- Why?

- Because I want everything to be good, I want you here so we all can laugh. Bye. Sa jag och stängde av innan han hann säga något.

Harry var här och efter ett litet tag kom Emelie.

- Jag ska flytta tillbaka till Sverige. Sa hon.

- Bara för Harry? Nej du kan inte lämna mig ensam här. Sa jag medans ögonen fylldes med tårar.

- Du är inte ensam,  du har de andra.

- När ska du åka?

- Nu. Sa hon och tog sin väska.

Jag började gråta, hur fan kan hon bara lämna mig sådär? Hon kommer ångra sig, hon mäåste ångra sig.

Louis skjutsade oss alla till flygplatsen där hon kramade om oss alla förutom Harry som hon bara gav en nickning till. Alla stannade förutom jag.

- How can you just leave me alone Emelie?

- You have the lads and the girls.

- I know, but this was suppose to be our 3 years. Our 3 years in freedom. Sa jag och började gråta.

- I know, I'm so sorry. I guess this was nothing for me. Sa hon medans hon kramade mig.

Hon vände sig om och började gå. Jag gick tillbaka till de andra och grät.

- Everything is gonna be okay. Sa Zayn och kramade om mig.

- No it's not! It's not gonna be okay, she just left me! Skrek jag och sprang ut från flyplatsen medans deras blickar brände i nacken på mig.

---

Allas killars perspektiv utom Zayn

*New message from Mimo*

-Hi guys I'm back in London. Tomorrow is Saturday so come over to Sarahs house. We're having a party
xo Mimo

---

Sandra could finally walk without hurting herself, thank god. I said quiet and laughed to myself. Sarah and Zayn was talking, I hope they worked it out , I  couldn't stand see my brother cry another night. I miss Sandra, I hate that her mom didn't let her sleep at my house but she haven't slept at her house for a while so I understand. I miss food..

I went to my room, took of my clothes and then I just lay down. I texted Sandra Goodnight and after a couple of minutes she texted me back. I slowly started to feel my eyes close and so the did.

Tonight it was a party and I called Mimo.

I went to Zayns place and there he was sitting, eating breakfast.

- Oh no, don't tell me you just woke up. I said and looked at him.

- Erm.. No..

- ZAYN!

- Okay, I just woke up but me and Sarah are back together again. He smiled and said.

- Omg, you are? I scremed and jumped on him.

- Nialler, get off me.

- NO! I said and laughed.

- I'll buy you Nandos.

Then I stopped. Nandos I thought and licked my lips.

Fest. Åh, fest. Haha, äntligen hade Sarah och Zayn blivit tillsammans igen men jag såg på henne att hon inte hade förlåtit honom, inte helt iallafall. Sandra hade bestämt att vi skulle ha fest, först skulle det vara hos henne men hennes föräldrar skulle vara hemma så vi bestämde att det skulle bli hos Emelie och Sarah istället. Sarah och jag skulle fixa drickan och en massa snack som skulle vara lite överallt om någon blev sugen medans killarna skulle fixa the peoples. Jag och Sarah bytte om till ett par jeansshorts och ett par vanliga linnen, vi drog på oss skorna och sen gick vi ut. När vi var påväg hörde vi massa tjejer skrika onödiga kommentarer men det var också tjejer som var snälla och söta. Några frågade om kramar och autografer. Vi bev förvånade men vad gör man inte för sina fans tänkte jag för mig själv och skrattade. Vi gick in i lite affärer.

- Vart köper man alkohol? Frågade Sarah och kollade förvånat på mig.

- Vet inte, men har de inte typ systembolaget fast engelsk version? Sa jag och vi började skratta till.

Vi gick runt ett tag tills vi hittade. Jag köpte massa dricka medans Sarah köpte snack. Vi kunde såklart inte hålla oss från de fina kläderna vi såg så vi köpte lite. Jag köpte en usa tröja, shorts, klänning och ett par ursnygga kilklackar. Jag höll inte sån stor koll på vad Sarah köpte men när vi äntligen var klara så började vi gå mot Sarahs lägenhet.

Äntligen var vi klara, jag och Sarah hade lockat varandras hår och nu hade vi klänningarna på oss. Jag och Sarah hade enkla klänningar, vita och både gick precis nedanför rumpan. Sarah tog en bild på oss och twittrade ''Time to party'' Killarna och tjejerna skulle komma om ett par minuter och vi skulle börja ta ut alkoholen från kylskåpet.

Okej, nu var jag nervös. Tänk om Liam skulle berätta för Zayn? Nej, jag kan inte tänka så. Jag var med Zayn hela kvällen och vi pratade om Mimo-Liam situationen. Jag gick till Mimo och drog med henne till dansgolvet där vi dansade med lite främmande människor. Zayn drog med Liam till dansgolvet och våra ögon möttes. Han log och jag log tillbaka, sen drog jag bort mina ögon från honom. Zayn och Liam kom fram till oss där vi alla stod och drack medans vi pratade.

- So yeah. Fick Zayn fram.

- We think you should, like.. Like.

- Hook up. Sa Zayn medans jag fnittrade.

- Mhm.. you should be like an amazing couple. Sa jag medans Zayn brast ut i skratt.

- Babe. Sa Zayn.

- Yes.

- We should like go, so they can have like, private time. Sa han och blinkade.

- Mhm.. Sa jag och gick därifrån.

Haha det där var ett awkward moment. Ääh det blir bra. Haha

Jag letade efter Sandra och till slut hittade jag henne i vardagsrummet, med Niall, sittandes på hans knä och med hennes mum mot hans. Dem är så söta. Det går inte att förklara. Som om dem precis träffats, de kan inte få nog av varandra.  Man såg verkligen att de ÄLSKADE varandra.

-Sandra när ni slutat äta upp varandra kan du komma och dansa med mig. 
Jag fick en blick och ett leende.  Åh min underbara Sandra.

Liam's perspektiv
What did they mean, ''Hook up.'' Well She is a great girl. We might make a great couple. Should I :)

- Haha what did the mean. Mimo said and looked at me.
- haha I have no idea but as far as I know thay want us to talk.
- Haha :)
- or we can dance. you want to?
We started to dance and it was great. our bodys moved so great together.
Suddenly the music changed to a slower and calmer song.
She looked at me and looked a little awkward. I put my hands on her waist and pulled her closer. She smiled and put her hand around my neck.  It felt great I dind't know that I could feel this way the first time She ''touched'' me.

We went out on the balcony and just taled about EVERYTHING. Sweden, England, school, love, anger,music. She told me that she loves to sing but she's afraid. She told me alot and it was so easy to talk to her.

_______________________________________________________________________________________________
Sarah och Mimo :)

- Liam, what is this? Sa jag och log.

- Chick movies and chinesefood. I'm hungry. Sa han och skrattade sen skrattade jag med. Kom på att klockan närmade sig halv ett och jag hade bara ätit två mackor och milkshake men hade inte tänkt på det. Vi satt och tittade på Mean girls och åt och vi skrattade. Han fanns verkligen där för och han gjorde så att jag inte tänkte på Zayn, det var exakt en sån vän jag behövde nu. När jag skulle upp från soffan så ramlade jag på honom och mina läppar trycktes mot hans. Jag gick snabbt upp och han bara tittade mig. Hade han fortfarande känslor för mig? Jag gillade det konstigt nog.. Nej det gjorde jag inte, jag är bara sur.. men.. nej det går inte, eller?

Mimos perspektiv:

What have I done? Why have I destroyed everything? Doniya is just calling me and yelling at me all the time. Everyone are yelling at me. Sarah, Sandra, the lads, my sisters and the fans. I send a text message to Sarah ''I guess we're not together anymore? :('' I was waiting a while , it was getting dark and then I saw a taxi and he drove me home. I payed him and then I saw a message from her ''We stopped being a couple the moment you kissed her'' I couldn't take it. I went to her apartmant. She opend the door.

Hon kramade om mig och vi satt i min säng och kollade på ''the notebook'' har alltid älskat den filmen. Hon kramade mig hela tiden och sa att det skulle bli bra, men jag trodde inte på henne.

- Mina föräldrar som ville träffa Zayn, vad ska jaag säga till de nu?

- Jag vet inte, säg att det inte går just nu för att han inte kan ta ledigt från jobbet.

- Okej. Sa jag och smsade min bror. Han svarade ''okej, men när han är ledig kom hit'' jag svarade med ett enkelt okej. Min mobil lös upp och där var det en bild på Harry.

- Hello.

- Hello Sarah, Zayn just told us we're so angry at him.

- Okay.. Sa jag med en låg röst. Sandra undrade vem det var och jag mimade ''Harry'' hon nickade och jag fortsatte samtalet med Harry.

SÅ FORTSÄTT läsa Sarah's novell. :) taaack tack

---

- Zayn, I love you! Skrek jag och hoppade på honom och kysste honom.

- I love you to. Sa han och kysste mig tillbaka.

Jag satt på JLS konsert, längst fram med världens bästa pojkvän. Det kunde inte bli bättre.

När killarna hade sjungit en massa låtar så var konserten slut. När de skulle gå ner från scenen säger Ashton ''Zayn and Sarah, please come to the backstage'' och blinkade mot Zayn. Jag stirrade på Zayn

- They don't mean us right? Sa jag och tittade chockat på honom.

- Let's see. Svarade han och tog min hand.

När vi hade gått någon minut så kom vi äntligen fram. Jag ser hur killarna tittar mot oss och kommer fram. De hälsar på Zayn och sedan på mig.

- You gotta be Sarah.

- Yes. Svarade jag, det kändes verkligen som om jag dog för en sekund.

- I love you Zayn. Sa jag och kysste honom. Jag såg hur killarna tittade och log.

- I love you more, babe. Sa Zayn och höll om mig.

She looked happy, the guys we're talking with her and she was blushing alot. It was getting late.

- Goodbye. Me and Sarah said.

- Goodbye! We're happy that we met you Sarah. They said and huged her.

When we sat at the limousine she jumped at me.

- Thank you, thank you, thank, you. I love you so much Zayn. She said and kissed me.

- That's nothing baby, I love you too.

- Go to my place? She asked.

- Sure.

When we got out from the car she opend the door and we went straight to her bedroom. She changed and we sat at her bed and watched some tv. After a while we thought it was getting a bit late so she took of her clothes and I took of my clothes and we lied there. I put my hand on her hip and kissed her slowly.

Han kysste mig sakta när han hade sin ena hand på min höft och hans andra hand bakom mitt huvud. Han la sig över mig och vi började kyssas mer passionerat , jag kände hur han inte la all sin vikt på mig. Han började kyssa mig på nacken och neråt mot bröstet. Jag drog av hans tröja medans han knäppte upp min BH, jag tog sakta av hans kalsonger medans han tog av mig trosorna.

- I want you. Sa jag mellan kyssarna han gav mig.

Han kom in i mig och han började kyssa mig på nacken och på munnen. Jag började le och han log han med.

När vi var klara så var vi helt andfådda. Vi pratade lite tills jag hörde att han hade somnat, jag la mig på hans bröst och efter ett tag så somnade jag också.

Dagen efter så vaknade vi ganska sent, vi gick ner till köket där vi fixade enkel frukost, ett par mackor och hemmagjord milkshake. Vi satte oss ner på vardagsrummet och satte på TV:en det första vi såg var en bild på oss igår när vi gick ut från limousinen.

Here is Zayn and Sarah going to JLS consert. Is Zayn cheating on Sarah? We got a picture of Zayn and another girl kissing. När jag hörde de två sista meningarna stelnade jag till och sen såg jag en bild på Zayn och en annan tjej när de kysstes och mitt hjärta gick sönder.

Jag kände hur mina ögon blev helt tårfyllda så jag gick upp lugnt la tallriken och glaset på diskbänken och öppnade ytterdörren.

- Where are you going? Frågade han mig.

- I'm not going anywhere you are.

- I'm sorry, please let me explane.

- Go.

- But..

- Just get the hell out. Skrek jag, puttade ut honom och stängde dörren. Jag gled ner vid dörren och började gråta. Hur kunde han göra sådär mot mig? Vafan har jag gjort för att förtjäna det här? Jag behövde någon nu så jag ringde Emelie, en signal, två signaler. Inget svar. Jag ringde upp Sandra.

- Sandra?

- Ja?

- Kan du komma till mig?

- Sarah gråter du?

- Snälla..

- Okej, jag kommer nu.

Sen la vi på. Jag sprang upp på min säng och la mig under täcket och började gråta. Efter ca 15 minuter så hörde jag någon knacka, jag kollade ut fån fönstret och såg Sandra stå där, jag ropade på henne och slängde ner nyckeln. Min mobil höll på att ringa var 10 sekund. Alla av Zayn, massa med sms också. Hon kom upp till mitt rum, haltande.

- Vad har hänt älskling?

- Zayn.. Otrogen.. Sa jag medans jag grät hysteriskt.

- Är du säker?

- Ja.

Hon kramade om mig och vi satt i min säng och kollade på ''the notebook'' har alltid älskat den filmen. Hon kramade mig hela tiden och sa att det skulle bli bra, men jag trodde inte på henne.

- Mina föräldrar som ville träffa Zayn, vad ska jaag säga till de nu?

- Jag vet inte, säg att det inte går just nu för att han inte kan ta ledigt från jobbet.

- Okej. Sa jag och smsade min bror. Han svarade ''okej, men när han är ledig kom hit'' jag svarade med ett enkelt okej. Min mobil lös upp och där var det en bild på Harry.

- Hello.

- Hello Sarah, Zayn just told us we're so angry at him.

- Okay.. Sa jag med en låg röst. Sandra undrade vem det var och jag mimade ''Harry'' hon nickade och jag fortsatte samtalet med Harry.

---

- Sarah

Vi låg där tills han började kyssa mig passionerat. Vi låg där en stund och bara pratade.

- So Zayn?

- Yes?

- Wanna tell be about that thing now?

We all were really hungry so we went to Nandos and ate there. We had a laugh and we talked loats! When we were done we lads payed and then we went to our house. We sat thereand just figured about what we should do. We wanted to take a swim but Sandra leg was bad.

---

- You guys should go. She said.

- No, what about you? Louis said.

- I'll sit there, really I don't want to.

- No we're not going. We all said.

- Let' go to the movies. Bianca and Amanda said and we just nodded.

We went to the cinema and the girls picked a movie.. Abduction because Taylor Lautner was in it.

- Why girls? Why do you do this to us? I said.

- It's a hot girl in it. Sarah said.

- LADS, COME ON! I yelled at we walked in.

I heard the girls saying ''aaw'' and saying something on swedish.

- Don't talk on swedish, i wanna understand.

- We said that they're hot. Bianca said.

- I knew it. I replied.

Then from nowhere Sarah was like

- I wanna get a piercing.

- Now? I said and looked at her.

- No dumbass, after the movie.

- Oh, okay! i replied and we sat there.. and watched that dumb movie.

- Omg, you're getting a  bellypiercing. Louis said.

- Shut up and hold my hand.

- Ooooooh, that hurts. He yelled.

- Sorry.

Then it was finished, Sarah did a bellypiercing.

- Hot! Zayn said and winked at her.

They kissed and then we just walked through the park. It was not a fan there, well i understand them. It as 12.30 and it was summerbreak. We ate like Nando's for breakfast..

Jag hade precis piercat mig i navelnoch fyfan vad det gjorde ont! Höll tillbaka tårarna när han stack igenom nålen, usch vill inte tännka på det. Men nu gick vi alla igenom parken. Sandra tog inte sina kryckor för att hon ville gå utan de och hon haltade lite men det blev bättre. Var det något fel på mig? Jag ville veta vad Zayn skulle berätta för mig men han skulle få berätta det snart, jag tror inte att det var något som han hade gjort annars skulle väl han ha berättat det redan? Jag skulle ge honom tid, den tiden han behövde. När vi gick igenom parken på den varma sommardagen medans vinden blåste lite genom håret så pratade vi lite. Zayn har tre tatueringar , Ying Yang , kinesiskt tecken och hans morfars namn. Jag ville också ha en tatuering men jag måste prata med mina föräldrar först och jag kände på mig att jag inte skulle få det av de. Efter ett par minuter fick jag ett sms ''Vi vill träffa din pojkvän, snorunge! :)''

- Who was that? Frågade Zayn.

- My big brother. Sa jag lite chockat .

- Oh, what did he want? Sa han med ett leende.

- Erm.. Meet you..

- Oh shit.

- Haha boo, it's okay.

Jag svarade ''Här kommer du och smsar mig helt random och tro att du kan träffa min pojkvän, men när?'' Och efter ett par minuter skrev han. ''HA-HA de vill att ni kommer till Sverige om det är möjlig?'' Jag knappade in ett enkelt får se. Jag var lite chockad att de ville träffa Zayn. Och min bror. Och hur skulle vi göra med de andra? Jag har absolut ingen lust att lämna Sandra nu, jag vet att hon var i trygga händer men ändå. Hon var som en lillasyster liksom. Ja, en lillasyster man kunde dricka med.. Okej, vad tänker jag på ens? Dumma hjärna... Bianca och Amanda gick hem medans Emelie och Sandra gick till killarnas lägenhet och Zayn följde mig till min och Emelie lägenhet.

Vi låg där tills han började kyssa mig passionerat. Vi låg där en stund och bara pratade.

- So Zayn?

- Yes?

- Wanna tell be about that thing now?

- Yes.. Errm.. I mean. Okay, here is it... 

---

Kommentera. JAG ÄR DÖD MIMO this is for you!

Så.. vad ska skulle jag göra nu? Jag gick upp sakta och försiktigt för att inte snubbla på någon och för att inte ramla.

- Ring ambulansen

---

Jag sprang upp och började skrika och jag ringde ambulansen direkt.

- NIALL!!

- Yes?

- Sandra skrek jag och det forsade tårar ut från mina ögon. Zayn kom och pussade mig och sprang sedan till Sandra. Jag såg hur Sandra led , hon blundade och bet ihop. Hon hade så ont i benet. Ambulansen hade kommit och jag såg hur Niall grät , ambulansmännen frågade vem som skulle få och vi alla nickade åt Niall. han sa ''tack'' och sen såg vi hur de körde henne till St. Thomas Hospital. Jag sprang in i mitt rum där jag smällde igen dörren och la mig på sängen och började gråta.

Sarah went in to her room and we all just looked at eachother. We were scared of what could happen to Sandra. The girls walked in to Sarah and me and the lads just sat there and talked. We tried to call Niall but he didn't answer. We just sat there and looked at the wall.. quiet. Then the girls walked out, without Sarah.

- Zayn, Sarah wanna talk to you. They said

He nodded and went straight into Sarahs room.

We just sat there until I got a call from Niall.

- Nialler boy?

- She is sleeping but everything is good now. He said and I smiled.

- So you are coming? I said and everyone had a smiled on their face.

- Yes, a couple of hours, bye.

- Bye.

- She is okay now, he don't know what it is but she's sleeping and they will probably be back in a couple of hours. I said

- Okay. They said and smiled.

Jag vaknade upp på ett sjukhus igen.. och det var helt mörkt ute. Jag tryckte på en knapp vid sängen och då efter bara ett par sekunder kom en sjuksköterska in.

- Hi Sandra! Sa hon med ett leende.

- Erm.. Hi. Is anyone here?

- Yes, your boyfriend Niall. Sa hon och jag satte mig upp med ett leende på läpparna.

Hon gick ut och hämtade honom och när han kom in hade han rödsprängda ögon och han kysste mig.

- Sandra, are you okay?

- Yes, can we please go?

- I don't know..

- Please? Sa jag.

- One second. Sahan och sprang ut.

Efter några minuter kom han tillbaka.

- Let's go. Sa han och jag gick upp men ramlade snabbt ner.

- Sandra! You gotta be careful. Sa han och jag bara skrattade, sen skrattade han och ett par minuter låg vi på golvet i sjukhuset och skrattade.

Vi hade precis kommit genom dörren innan alla hoppade på mig.

- Don't hug her! Sa Niall med en konstig röst.

Vi alla stannade upp och bara stirrade på mig.. Tills han bärde upp mig.

- She's mine! Skrek han och sprang runt i huset medans vi andra bara skrattade.

- It's nice that you finally feeling good. Sa killarna och kramade om mig

- Yes it is.

- Did they know what it was? Frågade Amanda.

- No but I gonna return soon. A couple of weeks.

- Okay. Sa alla och vi satte på en film.

Jag fick väla och då blev det självklart ''Mean girls''

- Really? Sa Liam och killarna bara skakade på huvudet

- You wanna se Saw? Frågade jag och killarna lyste upp med leenden.

- Oh, hell no. Sa jag och Louis la in skivan.

Vi kollade på den och alla somnade. ''Verkligen?'' tänkte jag för mig själv.

---

- I know. Sa Louis

- What? Sa vi och kollade frågandes på honom.

- We can call the hospitals and ask if Sandra Bergman is there, right?

- Great idea. Sa Harry och vi började ta upp våra mobiler.

Vi ringde runt tills Bianca skrek till.

- St Thomas Hospital och vi alla började ta på oss våra skor och sen sprang vi till Louis bil. Vi fick verkligen klämma ihop oss för att få plats men det gick bra tillslut. Louis åkte så snabbt han bara kunde och efter ett par minuter var vi där. niall var den första vid receptionen.

- Sandra Bergman?

- And you are?

- Her boyfriend and her friends. Sa han och pekade på oss.

- Room 133, floor 4. Sa hon och vi började springa till hissen. Några tog hissen och några sprang. När vi var framme var vi nästan andfådda. Niall sprang fram till den första läkaren han såg.

- Excuse me, do you know if we can go to Sandra Bergmans room?

- No you can't go in. It's quite bad.

- WHAT? IT'S MY GIRLFRIEND! Skrek han ut.

- Mister , please calm down. You all can meet her soon. Svarade hon med en lugn röst.

Niall kom tillbaka till oss och där satt vi alla med tårar i ögonen, bad om att hon skulle bli bra. Niall sprang in i toaletten och där satt han en lång stund, en väldigt lång stund. En sjuksköterska hade pratat med Zayn och vi fick gå in, fast bara en och en. Zayn knackade på toaletten och där kom Niall ut och han gick direkt in till Sandras rum.

Där stod vi alla i hennes rum, hon hade vaknat och mådde lite bättre. Hon hade massa slangar, blåmärken och bandage. Tur att det inte var så farligt att de behövde gipsa. Vi försökte få henne att le , vilket hände ibland men inte så mycket som vi hoppats på.

- Can i please just be with the girls for a minute? Sa hon, killarna nickade och gick ut.

- Vad hände? Sa vi alla med tårar i ögonen.

- Jag var påväg mot Niall men han visste inte om det och då kom det någon.. Som slog mig och sparkade mig.

- Sa personen något? Frågade jag och höll henne i handen.

- Att jag skulle.. Snyftade hon.. Att jag skulle lämna hennes kille ifred.

- Men gud gumman. Sa Mimo och vi alla kramade om henne.

- Vad ska du säga till killarna?

- Sanningen.. Förutom till Niall.

- Va, varför inte?

- Jag kan inte, vad kommer han säga när han får veta att ett fan gjorde det här? Jag kan inte göra så mot honom.

- Men du då? Sa jag och tjejerna.

- Tänker du inte på dig själv? Något allvarligt kunde ha hänt!

- Men nej, inte nu.

Allt vi kunde göra var att nicka och gå ut.

- Your turn. Sa Mimo och killarna gick in och Niall efter.

- Niall, not you, not yet. Sa jag och han nickade och satte sig bredvid oss. Killarna var inne där ett tag och när de gick ut gick Niall in.

Klockan var sju på morgonen och vi hade somnat i väntrummet. Jag kände hur någon skakade på mig. Jag öppnade ögonen och såg Niall stå där med ett litet leende på läpparna.

- What is it?

- Sandra can come home. But she have to be careful. And she got a wheelchair. Sa han.

Jag hoppade upp i hans famn och kramade honom. Sen gick jag in till Sandras rum där hon precis hade tagit på sig sina kläder.

- Du får komma hem! Skrek jag och kramade om henne hårt.. kanske för hårt.

- AJ! Skrek hon och skrattade till.

När vi var klara och hon satt på rullstolen så började vi gå mot utgången. Niall och Sandra åkte taxi hem till mig och Emelie medans Louis skjutsade oss andra.

- Sandra told us what happend. Sa Zayn och kollade på oss.

- Yup, she told us to. But she's not gonna tell Niall.

- Why? Sa Louis frågande.

- She don't wanna worry him.

- But he is worried, he won't let her go out by herself. Sa Zayn och vi bara nickade.

När vi hade kommit fram så stod Niall med Sandra.

- Yes, we just realised we don't have a key. Sa Niall och trampade sin fot i marken.

Vi alla andra skrattade medans jag och Emelie sa ''oops'' Vi var trötta så vi alla tänkte sova ett par timmar, Sandra ringde sin mamma och sa att hon skulle sova hos oss.

- Your mom don't know.. Sa Niall tyst.

- And she won't know. Svarade hon.

- How you gonna hide this? Sa Harry.

- Makeup.

- Omg, girl your crazy. Sa Niall och vi skrattade till lite.

- SARAH, NIALL?!

- JA?

- Ring ambulansen

---

Vad tror ni kommer hända? Oj, oj.

''This was in bradford when the One Direction boys had their concert. A couple of girls were with them and we suspect their girlfriends, here is Niall kissing a girl and here is a unknown lad with a girl, standing with One Direction. Could it be a romance?'' Hörde  jag på TV:en och jag kollade direkt. Där stod jag med Jazade och Niall med Sandra. Hade killarna kanske sett det här? Tjejerna avbröt mina tankar när de kom till mig.

- Godmorgon, har det hänt något? Hörde jag Emelie fråga.

- Nyheterna, när jag var med Jazade och Niall kysste Sandra.

- Men de har ju gått ut med det.

- Ja men, hatmail. Jag kommer inte klara av det om de får reda på vem jag är.

- Det ska nog bli bra. Sa Sarah och kramade om mig.

När vi hade satt oss ner och ätit frukost så tackade de för att jag hade fixat frukosten till oss och sen satte vi oss i Emelie rum och pratade.

- Asså jag måste få reda på vad det är Zayn menar. Sa Sarah.

- Ring honom då? Sa jag med ett leende på läpparna.

---

Sarah's perspektiv
Jag gjorde som tjejerna sa. Jag tog min telefon och slog Zayn's nummer som jag nu kunde utantill.

- Hi babe, hörde jag Zayn säga
- Hi Zayn... Ehm.. I need to talk to you
- What is it?
- I can't stand that you're keeping things from me. Why can't you just tell me what she meant?!
- Sarah... I told you...
- Yes I know... but... I wanna know, now!
- You told med ju trusted me?
- Yeah, I do.. but..
- Good, then you can wait until tomorrow, sa han.
- Oh I hate you sometimes..
- WOW, that hurts..
- But I love you more of the times!
- I love you too, see ya later
- Okey.. bye

Varföööör kunde han inte bara berätta? Om jag fick vänta till imorgon kunde det ju inte vara något dåligt eller hur? Han kunde inte vara otrogen. Åh ångest, vad skulle jag göra?

Klockan var runt 12 när min telefon ringde. ''Vafan, kan inte folk respekta att klockan är rätt så mycket'' tänkte jag argt för mig själv, medans tjejerna inte ens märkte att det ringe, dom ar för inne i filmen. Jag gick motvilligt mot hallen där min telefon låg, jag kollade på skärmen det stod ''Niall Horan Calling'' Seriöst? Niall, nu?

- Seriosly Niall, now? You know what time it is?! Svarade jag, jag antog att jag lät rätt sur.
- I'm so so sorry Sarah, but you need to help me! Vänta nu, grät han? Grät Niall, hörde jag rätt?!
- Niall... are you crying..?!
- N.. no..
- OMG, Niall, what happened?
- I don't... I don't know... Sandra is in the hospital, what am I going to do?
- What?! In the hospital?! What the hell are she doing there?!
- I don't know! They just called me... They didn't even told me what hospital! Sa han, jag hörde att han var helt förstörd.
- Ehm.. Where are you right now?
- Eeeehh... like.. right... outside your apartment..
- WTF Niall... sa jag och gick och öppna dörren, stackare, där stod han, helt förstöd. Och bakom honom stod resten av killarna, och bredvid dom stod Amanda, Bianca och Mimo.
- Guys come in! sa jag och alla gick på en rad in i min lägenhet.

Niall's perspektiv
I got a call at 23:30, it was from the hospital. They said Sandra was there and it was really bad. But they didn't know what the problem was, they didn't even tell me what hospital they called from! I mean, seriously? Isn't that the first thing they say? Idiots. I was so angry, I called the boys, and they called Mimo, Bianca and Amanda, an we all met outside Sarah's apartment. Then I called her, I told her what I knew and.. yeah.. maybe I started to cry... a little..
But she i opened the door and we all walked in to her apartment.

Sandra's perspektiv
Jag visste inte vad som hände, jag såg dom inte, det var alldeles för mörkt ute. Jag hörde dom bara, och kände. Det var tjejer, flera stycken. Jag var ensam, helt ensam påväg till min pojkvän. Han visste inte ens att jag skulle komma?

Det kom som en chock, det ända jga kände var ett slag i bakhuvudet. Jag ramlade framåt rakt ner på marken, men det slutade inte för det. Jag kände bara slag efter slag, spark efter spark. Det ända jag hörde var ''Låt min kille vara'' sen blev allt svart.

Jag vaknade till i ambulansen, jag antog att det var det. Jag såg en ung tjej, hon såg väldigt snäll ut. Hon hade mörkt långt hår uppsatt i en toffs, tror jag iaf, jag såg inte så bra, allt var liksom suddigt. Jag hörde en svag röst säga ''Gumman, vad heter du? Kan du säga vad du heter?'' Det ända jag fick fram var ''San..dra'' Jag hörde rösten igen, men den här gången sa den ''Är det någon vi kan ringa?'' Svaret var självklart, Niall, såklart att dom skulle ringa Niall. Inte mamma, inte pappa, Niall, bara Niall. Jag försökte och försökte få fram orden, till slut fick jag fram ''Ni..all.. Niall...'' Sen blev det svart igen.

Sarah's perspektiv
Alla satt i min soffa, vi försökte lista ut vad som hade hänt Sandra och vart hon var. Alla kom med förslag och idéer, utom Niall, han satt och kollade ut genom fönstret.

- Liam! ropade jag lite diskret så Niall inte skulle höra.
- Yes, what? svarade han.
- Can you.. just... check? sa jag lite tystare och nickade åt Niall's håll.
- Yes.. yes of course, svarade han och gick bort till Niall.

---

Sååå, klar med Del 32 nu, vad tycker ni? Vad tror ni komemr hända, och vad tror ni har hänt med Sandra? Kommentera nuu! :*

- Mamma, jag är hemma! Skrek jag i lägenheten

- Åh, min älskling. Var det kul? Frågade hon och log.

- Ja, det var det! Sa jag och log

Efter jag, mamma och pappa hade pratat lite så gick jag upp till mitt rum. Det hade varit en jobbig flygresa och jag ville bara sova. Jag la mig i sängen med datan i knät. Sen såg jag en massa bilder. ''Åh nej'' sa jag tyst för mig själv.

Jag, Sarah och Emelie var i deras lägenhet. Jag saknade redan Jazade och om två dagar skulle jag tillbaka till Sverige. Hur skulle allting funka? Jag smsade med honom ibland, han var verkligen en fin kille men jag var fortfarande lite pissed över att han kysste mig när han hade en flickvän.

- So babygirls, vad ska vi göra? Frågade jag tjejerna.

- Jag vet faktiskt inte. Ska vi ner och handla lite gott kanske? Frågade Emelie och log.

- Javisst. Svarade jag och Sarah och sen gick vi ut.

Vi handlade godis, glass och chips och lite läsk till det. När vi var klara så gick vi tillbaka till deras lägenhet.

- Vad för film? Frågade jag.

- Twilight filmerna? Sa Emelie.

- Okej. Svarade vi och sen la vi in den och tryckte på play. När vi var vid ungefär halva filmen stoppade Sarah.

- Tror ni och Zayn har något på gång med den där Perrie Edwards? Frågade hon och försökte att le.

Jag gick fram till henne och kramade om henne.

- Nejdå, jag tror nog bara att det är en tjejkompis till honom, ingen fara.

- Han sa att han skulle berätta till mig imorgon, åh jag får ångest. Tänk om han har varit otrogen mot mig?

- Nejdå, tänk inte så! Sa Emelie och kollade på mig.

- Okej. Svarade hon och tryckte på play knappen och sen tittade vi klart på den. När vi hade tittat på Twiligt och New Moon så blev vi väldigt trötta så vi la oss i sängen. Imorgon skulle vi ut med killarna på klubb och övermorgon var det bara en lugn tjejkväll för på morgonen skulle jag åka till Sverige. Ingen längtan alls. London var för underbart! Det var det sista jag tänkte innan mina ögonlock blev tyngre och tyngre.

Nästa morgonen så vaknade jag tidigt, var väldigt pigg. Tjejerna var inte uppe än så jag bestämde mig för att steka pannkakor när jag ändå inte har något att göra. Jag satte på TV:en och började.

''This was in bradford when the One Direction boys had their concert. A couple of girls were with them and we suspect their girlfriends, here is Niall kissing a girl and here is a unknown lad with a girl, standing with One Direction. Could it be a romance?'' Hörde  jag på TV:en och jag kollade direkt. Där stod jag med Jazade och Niall med Sandra. Hade killarna kanske sett det här? Tjejerna avbröt mina tankar när de kom till mig.

- Godmorgon, har det hänt något? Hörde jag Emelie fråga.

- Nyheterna, när jag var med Jazade och Niall kysste Sandra.

- Men de har ju gått ut med det.

- Ja men, hatmail. Jag kommer inte klara av det om de får reda på vem jag är.

- Det ska nog bli bra. Sa Sarah och kramade om mig.

När vi hade satt oss ner och ätit frukost så tackade de för att jag hade fixat frukosten till oss och sen satte vi oss i Emelie rum och pratade.

- Asså jag måste få reda på vad det är Zayn menar. Sa Sarah.

- Ring honom då? Sa jag med ett leende på läpparna.

---

Jag vet inte vad som kommer hända mellan Zayn och Sarah sååååå haha.. Det är Sandra som vet, så alltså.. Jag vet aldrig vad hon kommer skriva och hon vet inte vad jag kommer skriva. vad tror ni kommer hända? Kommentera gärna! x

Vi gick in till dom andra och jag såg att tjejerna var klara, och killarna satt och spelade TV-spel.. Men Sandra och Niall var inte där... Eller jo, dom satt där i andra sidan av soffan..

- GUYS, GET A ROOM! Skrek Zayn
- Eyy dude, shut up, sa Niall och kastade en kudde på Zayn.

Alla skrattade som galningar tills Louis skrek till. Han förlorade, och han var INTE glad. Lilla Louis alltså.

---

- I didn't win.

- It's okay, another time. Sa jag och log.

- But I wanna win know. Skrek han och vi alla bara skrattade till.

Det började bli sent och vi alla skulle åka tillbaka till London imorgon och innan det så skulle vi hem till Zayns familj för att säga hejdå. Jag sträckte på mig och gick upp.

- Tired? Frågade Niall och log mot mig.

Jag nickade och så sa vi godnatt till alla och de sa godnatt. Jag borstade tänderna och tog av mig kläderna så jag sov med BH och trosor. Jag och Niall pussades lite och sen la jag mig över honom och vi började kyssas och sen tog han av mig min BH och sen mina trosor. Jag tog av honom hans byxor och linnen.

- Are you sure? Frågade han mig och jag nickade och log.

- I love you Sandra.

- And I love you my little Irish boy. Sa jag och han började skratta lite.

Han började kyssa mig neråt och jag kunde inget annat att njuta. Vi höll på ett tag och sen när vi var klara pustade vi ut.

- Thank you. Sa han och tittade på mig medans han log.

- No, thank you. Sa jag och kollade in på hans ljusa blåa ögon och log.

Vi kysste varandra och sedan somnade vi.

När vi vaknade nästa morgon så satt vi alla och åt frukost.

- Someone had to much fun yesterday? Sa Harry och blinkade mot mitt och Nialls håll.

- Oh my god. Sa jag och jag kände hur röd jag blev i ansiktet.

- Haha , don't blush. Sa Emelie och gav mig ett leende.

- Va pinsamt, hörde ni alla det? Frågade jag på svenska så killarna inte skulle förstå.

- Ja, det gjorde vi. Var han bra? Frågade Sarah och blinkade.

- Gud jaaaa! Sa jag lite för högt för killarna kollade frågande på oss.

- We didn't understand a word you just said. Sa Liam

- I know, that's the point. Sa jag och lipade.

När vi alla var klara så gick vi till olika rum och badrum för att fixa till oss , eftersom att Zayn och Sarah bytte om i mitt sovrum gick jag till badrummet. Då öppnas dörren och där kommer Niall in med mig.

- Niall I gotta change.

- Me too, I've got a crazy idea. Let's change together. Sa han och började ta av sig sina kläder.

Jag nickade och log och sen började jag ta av mig mina kläder. Jag kunde inte motså hans läppar, jag kunde inte kontrollera mina händer. Jag kysste honom och han log.

- Someone want a little bit more of Niall? Sa han och log.

- I always want a little bit more.

- Quickie? Frågade han och jag nickade.

Han bärde upp mig och tryckte mig mot väggen samtidigt som jag virade runt mina ben runt hans midja. När vi skulle börja så knackade Louis.

- Lovebirds, we gotta go.

- How did you know? Sa jag medans jag skrattade.

- Well let's say I wasn't born yesterday.

- We're coming. Sa Niall och gav mig en ledsen min.

Jag satte på mig mina kläder, fixade mitt hår och sminkade mig lite lätt och sa.

- Babe, another time.

- Okay, but I want you now.

- And I want you. Sa jag och kysste honom på läpparna lite mjukt och gick ut.

När vi hade kommit ut från toaletten såg jag hur Emelies hår var rufsigt och Harry fixade till sina byxor.

- Someone just had sex! Skrek jag och tittade på Harry. Jag såg hur han tittade på mig och mimade nej.

- Payback is a bitch. Sa jag och vi alla skrattade till.

Vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen så vi alla kramade Zayns familj hejdå och sen gick vi. Vi satt vid ett litet café där vi alla beställde något gott att äta och väntade medans vi skulle gå på planet. Det var drygt 30 minuter kvar så vi alla gick runt och köpte något gott att äta på flygplanet. När vi hade gått runt och pratat, köpt lite saker och tagit ett par konstiga bilder tills vi hörde att man kunde börja gå på planet nu. Vi började gå mot flyplanet där det var en massa fans som Paul och en massa poliser var tvugna att ta bort för att vi skulle komma fram. När vi äntligen satt på planet så kunde vi pusta ut efter alla fans som skrek och kastade sig själva framför killarna. Niall somnade direkt när vi satte oss på planet och jag somnade inte så långt efter. När jag hade sovit ett tag så kommer Paul och väcker oss försiktigt och säger att vi snart ska landa jag svarar med ett enkelt ''mm'' och sträcker sedan på mig. Niall sover fortfarande så jag väckte han försiktigt och ett par minuter senare hade vi landat i London.

- Finally. Sa Bianca

---

Jag är helt inne i fotbollen Barcelona - Real Madrid. Men har ni tur blir det ett till inlägg innan jag somnar. Btw, det är Sarah :)