He Got Me ♥ -

This wasn't just a dream - Del 40

2012-03-19 | 02:03:18

Jag vaknade upp av mig själv, klockan var elva. Harry var borta. Deras flyg åkte 4. varför väckte han mig.!! Jag kan inte fatta att han åkte utan att säga något! Tårarna brände i mina ögon. Jag gick till vardagsrummet och där såg jag en stor bukett röda rosor,chocklad och en lapp. Han hade skrivit att han inte ville väcka mig, han visste att jag mådde lite dåligt. Han skrev hur mycket han älskade mig och att han ksulle ringa mig på kvällen. Jag saknar honom redan...
Beach ♥

Jag ringde upp Jasmine och hon svarade efter ett par signaler.

- Hello? sa en trött röst.

- Hej, det jag.

- Hej, är allt bra?

- Yes, kom över om du har lust. Jag fixar frukost, sa jag.

- Okej, är där om ett par minuter, sa hon och sen stängde vi av.

Jag tvättade ansiktet och sen gick jag ner till köket. Jag tog fram ingredienserna till pannkakor och sen började jag. Jag la de pannkakorna som va klara på en stor tallrik och sen hörde jag hur det knackade. Jag gick snabbt och öppnade dörren.

- Pannkakor? sa hon och log. Jag nickade och vi gick in till köket.

Jag stekte klart pannkakorna och sen satte vi oss i köket och började att äta. Vi pratade lite om vad vi skulle göra innan killarna kom tillbaka. Jag kände hur jag började att må illa igen.

- Ska vi dra ti.. hann hon säga innan jag sprang till badrummet som var på nedervåningen. Jag sprang in och lutade över toalettsitsen.

- Miranda är du okej? sa hon och sprang efter mig. Jag höll upp mitt hår och svor lågt för mig själv.

- Ska jag komma in? hörde jag Jasmine säga.

- Nej, det lugnt, sa jag och tvättade munnen.

Jag kollade på mig själv i spegeln, usch hur jag såg ut. Varför spydde jag så mycket och mådde så jävla dåligt hela tiden? Jag låste upp dörren och gick ut.

- Mår du bra? sa hon och kollade på mig. Jag nickade och log.

- Är du säker?

- Jadå, sa jag och hon log mot mig.

Vi gick ner och fortsatte att äta och sen satte vi på en dvd film.

Jasmine's perspektiv

Vi pratade en massa, allt hade gått så galet fort. Mellan mig och Zayn och mellan Harry&Miranda. Men allt var ändå så bra. Vi hade pratat lite och sedan bestämt oss för att gå till stranden. Vi bytte om och sen satte vi på oss shorts och linne och sen drog vi ner till stranden.

Det var galet hur många det var som kom fram till oss och frågade om de kunde få en kram eller en autograf. Det kändes konstigt men ändå kul. När det började bli mycket bestämde vi oss för att börja gå mot Harry och Mirandas lägenhet. Vi pratade en massa och skrattade. I det ögonblicket kändes allt perfekt. Förutom att killarna inte var här, då skulle det bli ännu bättre.

Zayn's perspektiv

Vi var påväg mot någon intervju och det var trafik så vi var en aning förenade. Jag kollade på mobilen och jag såg Jasmines leende. Det var en bild på mig och henne när jag pussade henne på kinden. Jag saknade henne väldigt mycket men det var bara ett par dagar var tills jag var i hennes famn igen. Dagarna hade gått snabbt verkligen.

När vi var framme, hälsade vi på alla, satte oss i soffan och frågorna började komma. Självklart de vanligt.

- Are you single? sa kvinnan och kollade på oss.

- Niall, Louis and Liam are single. But me and Zayn, we have our ladys, sa Harry och log.

- Oh, what's their names?

- Miranda and Jasmine, la jag till.

En massa andra frågor började att välla in, hur gamla de var, vart vi träffat de och en massa onödiga, gamla frågor. Efter att vi svarat på frågor, pratat om tjejerna så var intervjuen slut. Jag kunde inte koncentrera mig och killarna märkte det.

- What is it? sa Niall och la sin arm om mig.

- Nothing, sa jag och kollade på en bild av Jasmine.

- You miss her huh? sa han och tittade på bilden. Jag nickade.

Harry's perspektiv

- I love you too, bye. Sa jag och vi stängde av.

Jag hade pratat i telefon med henne i ca en timme och ett leende hade spridits på mina läppar när hon ringde mig. Jag saknade henne för mycket men att höra hennes röst gjorde mig alltid gladare. Jag la mig i sängen på hotellrummet och somnade ganska snabbt, imorgon skulle bli en jobbig dag.

Nästa dag:

Jag vaknade vid sju tiden då vi alla åt frukost tillsammans.

- Today is gonna be a long day, sa Louis och vi alla nickade.

Miranda's perspektiv

Jag mådde illa hela tiden, Jasmine har stannat med mig hela veckan och det var skönt.

- Är det inte mensen då? frågade hon mig

- Nej, för jag har inte...

- Inte vad?

- Fått min mens, sa jag snabbt.

- På hur länge..

- Länge, sa jag och ja började att inse vad som kunde hända.

- Vi drar på en undersökning, sa hon och kollade seriöst på mig..

- Nej? vad menar du? det kan inte hända, sa jag med tårfyllda ögon.

Hon drog med mig till sovrummet där vi bytte om och sen tog vi en taxi till sjukhuset.

- Miranda Brown? sa en kvinna och tittade runt.

- That's me, sa jag och jag, Jasmine och kvinnan gick in i ett rum.

Hon frågade mig vad problemet var problemet var och jag sa att jag trodde att jag kanske var gravid.

- Why do you think you're pregnant?

- My period is late, mood swings and I throw up alot.

- okay, lay in bed and we'll see, sa hon och kollade på mig.

Jag la mig tillrätta i sängen och hon drog upp min tröja och startade en maskin. Hon hällde något kallt på min mage. Hon hade typ en liten maskin som drog ut det kalla gelé aktiga krämen över hela min mage.