Detta har hänt
-When can we do an ultrasound?, sa harry
-The doctor will come soon, so just be patient-
-Be patient, you want us to me patient. WELL DO SOMETHING. You're not doing anything. Just please look that mybaby is allright!! 
-Stay calm, sir.
-I'll stay calm when you do your job. We can't wait for hours and hours do something NOW!!
-Sir stay Calm or I'll call security
-Harry sit down, sa Miranda
-come Harry, jag gick ut me honom tills sjuksköterskan var klar sedan gick vi tillbaka.
-I know your scarred Harry but calm the fuck down, sa Jasmine han kollade surt på henne och satte sig sedan vidMiranda igen. Klockan tickade. När ska llt detta ta slut...när ska vi få veta. Mirandas ansikte var blekt och tomt. DEt var som om Miranda inte var där. Medicinen hon fick gjorde henne trött och hon slumrade till. Även jag var trött och både jag och Jasmine somnade med Harry blundade inte för en sekund...

---

Jasmine's perspektiv
Jag var så trött och rädd. Allt jag kunde se var sorg. Men jag kunde inte vakna.  Jag drömde en mardröm.
Jag och Zayn var på väg till Miranda och Harry. Jag var glad. Jag hade köpt blommor, när vi kom in så hade Harry på sig kostym och Miranda den vita klänningen hon hade när vi var på resturangen. Jag hade på mig klänningen jag hade och Zayn hade kostym. De såg jätte glada ut och Miranda var hög gravid. Det såg ut som om hon skulle föda när som helst. Plötsligt var vi på sjukhuset. Jag försog ingenting. Zayn kramade om Miranda. Båda grät. Harry, Harry var borta.- Where's Harry, frågade jag men ingen svara - What happened?... ingen svarade.. Alla bara grät. Plötsligt stod jag bredvid Harry och jag såg hur han slog på väggarna, och slängde runt saker. - Harry what's wrong? -Did you just say what's wrong? Everything is  wrong. - What are you talking about? I just saw you and Miranda, she was about to have the baby?. - Miranda? I haven's seen her in 6 months ? -What she's in the room with Zayn!.  jag vände mig om och rummet var borta. -No she's not, when she lost the baby, she left me. Everything was my fault. She didn't even look at me, or you. ? - No you're lying.  - No I didn't does it look like I'm lying?, skrek han. - I'm so sorry Harry, no your not, just get the hell out of here - I don't want to hear Mirandas name or anything connecting to her. - But Harry - I SAID LEAVE. Vad hade hänt. Jag började gåå och gåå och plötsligt stod jag utanför Zayn's hus. Jag kollade in genom fönstret. Där satt Zayn med Miranda. Dem skrattade och såg glada ut.Var hon över Harry? Sen hände något som krossade mitt hjärta. Zayn tog ett grepp om hennes ansikte och kysste henne och hon besvarade kyssen.!

Jag vaknade upp utan att öppna mina ögon.  Jag hörde att Miranda var vaken. De var verkligen de perfecta paret. Han älskade henne verkligen, mer än allt annat. Hon likaså. Dem var rätt för varandra. De började prata. Först började det lite irriterat och hon var... ja enligt  mina ord lite bitchig men han fick henne att lugna sig. Det var inte bra för någon av dem.

Miranda's perspektiv
Jag vaknade sakta upp och märkte att alla sov. Alla utom Harry.
-Miranda, you're awake.
-yes, svarade jag
-Can we talk?
-What do you want to talk about Harry?, svarade jag lite halvt irriterad. Jag ville inte prata, jag ville ha svar på allt. Hur mår mitt barn !!
-Stop it now Miranda, you know what!
-Start talking then.
-We were both angry, i don't know why i didn't thing about you being pregnant. Or I thought about it but i didn't respect it.
-mmm, then what? You want to tell m how selfish I am again?
-Miranda I'm sorry i didn't meant to say that. Your not selfish at all. I know you can't to so much rightnw and I'm sorry for everything.
-really or are you just saying that so we'll fight again in two weeks, svarade jag ännu en gång. irriterat.
-Miranda stop being like that. Calm down it's not good for you or anyone if your like that.
-I'm sorry but Harry I'm just scarred, I don't know what to do! I know we're young but this child means so much to me. 
-to me too.
-I'm so sorry Harry, It wasn't your fault. I understand it could be to much for you. and I'm sorry so so so sorry, sa jag och kände hur tårarna brände i mina ögon.
-If something happens to this baby ut's going to me my fault. Only my fault. My mood made you upset but I've actually tried I really have but I can't do so much about it.
-NO NO NO, It's not your fault at all., Han tog ett grepp om mitt ansikte .
-It's not you fault. Han torkade bort mina tårar. 
-You have always been with be and you've gone trough everything with me. 
-But I've been an idiot Miranda, an ass and just the worst boyfriend ever. forgive me. 
-No you haven't, you've been irritated on me a lot. I've felt that you didn't want me beside you. 
-I always want you beside me, never think like that again. I'm sorry
-And so am I, sa jag och stirrade in i hans ögon. Han höll min hand och gick närmare för att kyssa mig. För en anledning så backade jag undan. Jag såg hur hans ansiktuttryck ändrades. Jag var rädd för rädd.
-what the? what's wrong now?
-I... I... don't....
-Hi, I'm doctor swan. We're going to do an ultra sound now sweetie, are you ready? Jag tittade på Harry och han såg lite besviken ut men han stöttade mig.
-I... think so, fick jag ur mig.
-okej let's do it. Han rullade utustningen och harry väckte Miranda och Zayn.
-How is the baby? Is it still alive?, frågade Zayn när han vaknade upp.Jag fick en klump i halsen. Tänk om barnet är borta, dött. På grund av att jag vart upprörd. Tänk om jag fått ett missfall. Det är en stor chans. Allt stod i boken. Blodet... visar att... jag kunde inte tänka. en chans att barnet överlever finns och jag ber för den lilla chansen. Snälla.
-We're going to see that now, sa doktorn. Hon rullade upp min tröja, la gelén på min mage och placerade ''maskinhandtaget'' på min mage. hon började rulla runt. Jag vände mig om och kollade på Harry. Han såg att mina ögon tårades upp. Jag var rädd, jag var verkligen skräckslagen. 
-I need you, mimade jag till honom och sträckte ut min han. han tog ett fast grepp om min hand och pussade min panna. Jasmine satt i tårar och kramade om Zayn's arm. De båda stirrade på maskinen helt stumma. 
-What ... What do you see, sa jag
-Well I'm just looking around, sa hon och fake log. Plötsligt hörde vi ett hjärtslag.
-Omg a heartbeat, sa Harry
-yes that's Miranda's , sa doktorn oroligt och fortsatte att rulla med handtaget.Min puls ökade och det gjorde även det bultade ljudet.
-Just breath, viskade Harry i mitt öra. Sedan sluta fotron röra på magen.
-What's wrong!!?, frågade jag.
-I'm sorry, but...
-But what?!, sa Zayn
-I can't find your babys heartbeat... Dem orden stoppade mitt hjärta. Jag kände hur jag klämde till i Harrys hand och han bara stirrade på doktorn. Det här kunde inte ske. Det får inte hända. orden spelades upp i mitt huvud I can't find your babies heartbeat...