This wasn't just a dream - Del 55

2012-04-21 | 20:20:07
-I'm so sorry, i really am, sa jag med tårarna läng mina kinder. Zayn kom närmare och omfamnade mig. Han tittade på mig och torkade bort mina tårar.
-Listen to me.I love you so much and our friends also loves us.they want us to stay happy.We are always the happy ones. 
-I know i know. I love you to. Han kramade mig ännu en gång och sedan kysste han mig ordentligt.
- I really do love you Jasmine though we fight I'll always love you more that everything.
-I really love you do. Jag lutade mig in och kysste honom igen.
-Zayn, I have to talk to Miranda and apologize to her and Harry...

Han nickade mot mig och sen gick jag däriifrån. Jag tog min mobil och försökte att ringa Miranda men hon svarade inte, jag förstod henne. Jag tog på mig mina skor och sen stängde jag dörren efter mig. Jag kollade igenom kontaktlistan där jag hittade Harrys nummer. Jag ringde honom men han svarade inte heller. Ignorerade han också mig? Jag valde att dra till deras lägenhet ändå. Jag måste be om ursäkt. Jag bad Zayn att skjutsa mig och sedan gick jag upp till lägenheten. Jag samlade modet innan jag plingade på. Jag var rätt nervös. Hon var min bästa vän och jag hade verkligen sagt ord som var sårande.. Om någon hade sagt så till mig skulle jag nog aldrig pratat med den personen igen. Speciellt inte när den personen gjort samma misstag innan. Jag gjorde samma sak när vi var på festen. precis efter att Nate vart otrogen så sa jag att han aldrig älskat henne att han bara slängde henne att hon var en soppa i hans ögon, Jag sa så fula saker. Den dagen vart hon också överkörd och den här gången så fick hon ont. Jag vet inte vad som hände men jag hoppas allt är bra. Jag andades djupt sen plingade jag på. en gång.... två gånger.... tre gånger.... Sen började jag knacka ingen öppnade. Jag försökte rnga Harry ännu en gång men fick inget svar. Jag gick ner till Zayn och jag bad honom ringa Harry, men han svarade inte. Så vi åkte hem igen. Jag undrar var dem var. 
-Where are they?!
-I don't now Jaas, but Harry will call back when he sees these 50 missed calls.
-Yeah, I just want to apologize. I feel so guilty and like a jerk.
-You're not a jerk but yes you're going to apologize.

Miranda's perspektiv
Jag kan inte fatta att hon sa så till mig, är det så hon ser på oss. Hon är min bästa vän. Jag försökte bara bry mig om dem, om deras förhållande.  Jag kände några tårar rinna ner för mina kinder. Min mage gjorde så ont, jag kunde nästan inte gå. Hur kunde det hända. Vägen hem tog 7 minuter och hela vägen hade jag ont och hela vägen kunde jag inte sluta tänka på orden Jasmine sagt. När jag väl kom hem så hade jag emr ont.  Jag satte mig ner i soffan och försökte vila med det var för mycket smärta. Harry kom cirka 5 minuter senare och såg att jag låg där och hade ont. 
-Miranda are you okey, sa han och sprang mot mig.
-I...I don't know.
-Miranda, let's go to the doctor.
-No I'm fiine just fi... aaaaj
-Come on. Han hjälpte mig upp och körde till doctorn. 
-So Miranda Brown, you're pregnant in week 15 now. 
-Have you started to feel some movement? 
-Yes, actually I felt the first kicks today.
-Well that's an amazing experience. But about the pain. You told me you were upset and you welt a pain in your stomach. How long did you feel the pain.
-For 15-20 minutes. 
-Okey, we gave you something that will take the pain away but these sort of pain is pretty usuall espacially if you get really upset. It's not good. Though it's usuall but it's not very good.
-Is somehthing wrong or can something happen?, frågade Harry
-No everythings great we checked out everything and The child is very good. But I mean it's not good for her to get upset cause this s what will happen and it's a very strong pain. But if it happens again just rest, ther's no so much you can do. Lay down and breath!
Vi tackade doktorn och vi satte oss i bilen för att åka tillbaka då märkte Harry att han hade fullt med missade samtal från Jasmine och Zayn. Han ringde upp Zayn och av vad jag förstod så skulle han komma hem till oss. Vi åkte hem och jag gick in i rummet och vilade, någon timme senare vaknade jag upp och jag hörde röster där ute.
-We went tot he doctor
-I'm so sorry I really am. Forgive me Harry
-Is that really how you see us. I knocked her up there's no hapiness about that. And you said that to Miranda you know how she has been.She has gone through everything!
- I know and i'm sorry, sa en tjejröst. Jasmine.
Hon sårade verkligen mig när hon sa sådär. Hon är ju min bästavän men ändå tänker hon sådär om mig? Jag förstod inte, det gick inte ihop. Det blev tyst sen och så hörde jag fotsteg. Någon knackade på dörren och sen öppnade den försiktigt. Jag såg Jasmines ansikte.
- Kan jag komma in? Jaag nickade lätt till svar och hon steg in ii rummet och satte sig på sängen bredvid mig.
- Förlåt, bara förlåt. Jag visste inte vad jag höll på med, sa hon och det rinna tårar nerför hennes kinder.
- Jasmine..
- Nej, jag vet att du är sur på mig och du har all rätt till , men jag kan inte förlora dig, jag får inte det. Jag blev rörd, kanske för att hon sa förlåt och verkligen menade det eller att hon hade mod att komma till mig. Hon kollade på mig och hennes tårara bara rann och rann.
- Jag älskar dig Miranda, förlåt, sa hon och kollade ner på golvet.
- Du vet att jag älskar dig med, men du såra verkligen mig. Jag trodde inte att du var så, sa jag och en tår föll ner.
- Det är det som är grejen, jag är inte så, promise! Jag nickade lite försiktigt och jag log, inget framtvingat leende, inte nu. Hon log lite försiktig och jag drog i hennes hand  så att hon hamnade närmare mig och sen kramade jag om henne.
- I love you Jasmine, sa jag och fortsatte att krama henne.
- I love you too mami.
- Kalla mig inte så, sa jag surt och hon skrattade.
- Jaja.
- Var inte uppkäftig!
- Haha , du beter dig redan som en mamma, sa han och brast ut i skratt.
Jag bara skakade på huvudet och skrattade lite med henne. Någon knackade på dörren och öppnaade sedan den försiktigt.
- Hi girls, hörde vi Zayn säga och båda våra blickar vändes till dörren där vi såg Harry och Zayn stå.
- So, everything is good now? Vi båda nickade och höll varandra i händerna.
- Haarry, can I talk to you? sa Jasmine och han nickade. De gick iväg och sen satte sig Zayn bredvid mig.

Harry's perspektiv
- I'm really, really sorry.
- I know you are , but you hurt us you know, we didn't think you were like that.
- I'm not like that, I swear!
- I believe you, but please no more, sa jag och hon nickade.
- Promise, sa han och sträckte ut armarna. Jag kramade om henne och log och sen hörde vi hur Miranda och Zayns röster närmade sig oss.
- We have to go, sa Zayn och Jasmine nickade.
- Why?
- Elias is going bback to Bradford, we're taking him to the train-station.
- We'll go with you, sa Miranda och log.
- Babe, don't you think you gonna rest a bit?
- I've rested a bit now, let's go.
-But Miranda the doctor specifically told you to rest the first hours.
-But I'm fine Honey I promise.
-Don't risk anything, hon tittatde på mig med sina puppy eyes
-Please Harry...
Jag gav upp, om hon mådde dåligt skulle vi hem direkt. Vi satte på oss våra skor och sen gick vi till Zayn och Jasmines lägenhet där Elias var.Vi hoppade in i bilen och tog oss till stationen där vi vinkade av honom. När han hoppan in i tåget så såg man tårar i Jasmnes ögon.
-Why are you crying?, frågade Zayn
-I'm going to miss him.
-Yeah so will I, sa Zayn
-we all will, la jag till
-yeah he's such a cute boy and... aaaj
-Miranda?, sa Zayn
-I'm I'm okey I just have to sit down.
-Miranda remember what the doctor said.
-Mår du bra? Vad händer?
-I'm fiine, let's go now, sa hon med ett leende på läpparna. Min lilla krigare...
___________________________________________________________________________________________
kommentera gärna! era åsikter betyder!!

I wanna stay up all night and read all your comments until I see the sun! :D
Postat av: melike

Det är jätte bra !! :)

2012-04-21 | 22:29:09
URL: http://www.melikeerdis.devote.se
Postat av: Matida

Bäääästa!!!!!!!!!!!!!

2012-04-21 | 23:47:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Din Blogg:

Vad vill du säga?:

Trackback
RSS 2.0