this wasn't just a dream- del 43
2012-03-24 | 14:42:12
Detta har hänt:
-I'm so sorry, so so sorry for everything. I love you so so much,sa han och smekte mitt huvud. Jag kollade upp på honom, jag kunde inte sluta gråta. Jag såg hur ledsen han var, han ångrade sig.
-I love you to, snyftade jag. Han kramade om mig ännu hårdare.
-Miranda, can we talk?. Det var Zayn. Hur ska jag kunna prata med honom. Han var som min bror. Jag kollade på honom och nickade. Han tog min hand och vi gick till vardagsrummet.
-Yes, i'm upset you guys didn't tell me but I'm not oging to nag about that now, okey. Jag bara nickade.
-How are you feeling?
-I don't know. han tittar på mig med sina ögon och la sen sin han på mitt lår.
-It's going to work out.
-I'm so tired and sometimes I feel really sick to my stomach.
-That's normal honey.
-Yeah. but Zayny I don't know what to do, nu började tårarna rinna igen.
-We're going to keep the baby, hörde jag Harry säga.
-I'm talking to her now, sa Zayn
-But it's our decision, sa han. Zayn ställde sig upp och gick mot Harry.
-What is it, sa Harry. han lät riktigt sur.
-Guys please stop it. Ingen reagerade.
-Guys pleaaaase stop, just stop, skrek jag. Båda vände sig om och kollade på mig.
-Harry, we will talk about the baby later. now I'm going to talk to Zayn. understand? Han nickade och gick.
-I don't know what you're going to do. But you must know that I'm always standing behind you. Whatever you do.
-I knoe, Zayn. i know I always have you.
-I love you sister.
-I love you to brother, sa jag och han kramade om mig.
-Everything's gonna be okey, viskade han i mitt öga. Varför, varför började mina tårar rinna igen?
-Now go after Jasmine, visakde jag tillbaka.
-You can't be mad at her, I told her not to say anything. I know you are protective but I'm fine. han kollade på mig och nickade. Han gick ut för att gå till Jasmine.
Harry kom mot mig. Han satte si bredvid mig och tog mina händer.
-I'm really sorry for everything.
-I know and I'm sorry I didn't tell you imidiately. Han stirrade in i mina ögon och sedan kysste han mig. JAg har saknat dessa kyssar så mycket.När han slutade så log jag.
-I've missed your kisses, sa jag
-I've missed them too sa han och log. Sedan tog han ett fast grepp om mitt ansikte och kysste mig igen. Denna gång med mer passion. Men eftersom att den här dagen har varit väldigt kaotiskt så hände något. Jag puttade undab honom försiktigt.
-Not again, sa jag och sprang mot toan. HAn spran efter mig och höll mitt hår.
-It's going to be okey, everything will work out. You will only feel like this in the beginning. in a a month or two the sickness will be gone. Sa han medan jag tvättade mitt ansikte och min mun.
-you have to eat something
-No, I can't svarade jag
-You have to, you've been puking alot today plus your eating fot two now.
-Harry please I can't I feel so weak and I'm tired.
-Just something, a banana or something. then we'll sleep,
-okey a banana just one... Det slutade med att jag fick honom att laga pankakor -.- Sedan så gick till rummet för att sova. Jag låg i hans famn medan han lekte med mitt hår. Han sjöng för mig. Det var det bästa jag visste.
-I love you Miranda Brown
-I love you Harry Styles
- I love you little baby, sa han och la sin hand på min mage. Allt skulle ordna sig
Nästa dag:
Jag mådde illa igen, jag sprang till badrummet och jag hörde steg efter mig och antog att det var Harry. Men jag brydde mig inte. Jag böjde mig över sitsen och allt kom upp igen. Jag tvättade ansiktet och munnen och kollade mig själv i spegeln. Jag såg förskräcklig ut. Tårarna började rinna, hur kunde det bli såhär? Jag gick ut från badrummet och möttes av ljusgröna ledsna ögon.
- I'm sorry, sa han och tog mina händer. Han kollade in i mina ögon, eller det kändes som om han kollade igenom mig. Jag började gråta och han höll om mig. Det kändes bra, det kändes rätt. Det kändes tryggt.
____________________________________________________________________________________________-I'm so sorry, so so sorry for everything. I love you so so much,sa han och smekte mitt huvud. Jag kollade upp på honom, jag kunde inte sluta gråta. Jag såg hur ledsen han var, han ångrade sig.
-I love you to, snyftade jag. Han kramade om mig ännu hårdare.
-Miranda, can we talk?. Det var Zayn. Hur ska jag kunna prata med honom. Han var som min bror. Jag kollade på honom och nickade. Han tog min hand och vi gick till vardagsrummet.
-Yes, i'm upset you guys didn't tell me but I'm not oging to nag about that now, okey. Jag bara nickade.
-How are you feeling?
-I don't know. han tittar på mig med sina ögon och la sen sin han på mitt lår.
-It's going to work out.
-I'm so tired and sometimes I feel really sick to my stomach.
-That's normal honey.
-Yeah. but Zayny I don't know what to do, nu började tårarna rinna igen.
-We're going to keep the baby, hörde jag Harry säga.
-I'm talking to her now, sa Zayn
-But it's our decision, sa han. Zayn ställde sig upp och gick mot Harry.
-What is it, sa Harry. han lät riktigt sur.
-Guys please stop it. Ingen reagerade.
-Guys pleaaaase stop, just stop, skrek jag. Båda vände sig om och kollade på mig.
-Harry, we will talk about the baby later. now I'm going to talk to Zayn. understand? Han nickade och gick.
-I don't know what you're going to do. But you must know that I'm always standing behind you. Whatever you do.
-I knoe, Zayn. i know I always have you.
-I love you sister.
-I love you to brother, sa jag och han kramade om mig.
-Everything's gonna be okey, viskade han i mitt öga. Varför, varför började mina tårar rinna igen?
-Now go after Jasmine, visakde jag tillbaka.
-You can't be mad at her, I told her not to say anything. I know you are protective but I'm fine. han kollade på mig och nickade. Han gick ut för att gå till Jasmine.
Harry kom mot mig. Han satte si bredvid mig och tog mina händer.
-I'm really sorry for everything.
-I know and I'm sorry I didn't tell you imidiately. Han stirrade in i mina ögon och sedan kysste han mig. JAg har saknat dessa kyssar så mycket.När han slutade så log jag.
-I've missed your kisses, sa jag
-I've missed them too sa han och log. Sedan tog han ett fast grepp om mitt ansikte och kysste mig igen. Denna gång med mer passion. Men eftersom att den här dagen har varit väldigt kaotiskt så hände något. Jag puttade undab honom försiktigt.
-Not again, sa jag och sprang mot toan. HAn spran efter mig och höll mitt hår.
-It's going to be okey, everything will work out. You will only feel like this in the beginning. in a a month or two the sickness will be gone. Sa han medan jag tvättade mitt ansikte och min mun.
-you have to eat something
-No, I can't svarade jag
-You have to, you've been puking alot today plus your eating fot two now.
-Harry please I can't I feel so weak and I'm tired.
-Just something, a banana or something. then we'll sleep,
-okey a banana just one... Det slutade med att jag fick honom att laga pankakor -.- Sedan så gick till rummet för att sova. Jag låg i hans famn medan han lekte med mitt hår. Han sjöng för mig. Det var det bästa jag visste.
-I love you Miranda Brown
-I love you Harry Styles
- I love you little baby, sa han och la sin hand på min mage. Allt skulle ordna sig
Jasmine's perspektiv
Jag satt i Zayns lägenhet, det kändes fortfarande konstigt att kalla det våran. Jag satte mig på en stol och jag började att gråta. Jag ville inte men de bara kom, bråket med Zayn och tjafset med Harry. Jag ville inte att det skulle bli såhär. Jag hörde hur någon satte i nyckeln i låset och jag visste direkt att det var Zayn. Jag torkade snabbt bort tårarna och tog upp min mobil. Han stängde dörren efter sig och kom och satte sig bredvid mig.
- I'm sorry for yelling earlier.
- I'm sorry too, sa jag och släppte inte blicken från mobilen.
Han suckade och tog min mobil och la den på bordet. Han ställde sig upp och tog min hand så att jag stod framför honom. Jag kollade ner på golvet, jag skämdes över att jag inte hade berättat för honom och Harry men Miranda ville inte så jag stod i mitten och oavsett vad jag gjorde skulle någon bli sårad. Han tog sin hand och kupade den under min haka, han tittade på mig och log lite och jag försökte klämma fram ett leende men jag lyckades inte så bra. Han tog up mina händer så att de var bakom hans nacke. Han greppade tag i min midja och pussade mig lite lätt på munnen och sen kollade han på mig. Det var som om ett lyckorus, han gjorde mig lycklig. Jag kollade på honom och log. Sen kysste jag honom mjukt men passionerande.
Nästa dag:
Allt kändes bra. Allt skulle lösa sig. Miranda och Harry skulle lösa det här. Jag och Zayn var lyckliga och vi två ska hjälpa harry och Miranda igenom detta.
____________________________________________________________________________________________
Förlåt att vi inte skrivit ngt men ingen av oss har haft tid. Här får ni ett kort inlägg och vi kommer fortsätta. <3 kärlek till er
____________________________________________________________________________________________
Förlåt att vi inte skrivit ngt men ingen av oss har haft tid. Här får ni ett kort inlägg och vi kommer fortsätta. <3 kärlek till er
I wanna stay up all night and read all your comments until I see the sun! :D
Postat av: Anonym
Braa del mer pleeeease!!
Postat av: Anonym
Kan ni snälla bara säga när ni skriver nästa del så jag slipper kolla bloggen varenda minut ? <3
Postat av: Anonym
Asso allvarligt när ska ni blogga???
Trackback
